Nie wiadomo jak wielu zmarłych miało bezpośredni kontakt z lekarzem

Oklart hur många avlidna äldre som fått en fysisk läkarbedömning

"Den medicinska kompetensen inom äldrevården brister. Men det beror inte på vårdpersonalen, sjuksköterskorna eller läkarna. De gör så gott de kan. Men de är för få, säger Staffan Lundström, forskningsansvarig vid Svenska palliativregistret, i en artikel i DN i dag.

Den individuella medicinska bedömning som varje patient ska ha, kan enligt Socialstyrelsen göras på distans, utan ett fysiskt läkarbesök, något som väckt debatt.

– Den lilla, lilla läkarresurs som är allokerad till äldreboenden i Sverige hinner inte med nu att göra fysiska, kroppsliga besök hos alla. Man får mycket förlita sig på sjuksköterskornas rapport, säger Staffan Lundström till DN.

Men att resurserna är för knappa bottnar i politiska beslut, säger han.

[...]

Det totala antalet döda på särskilda boenden i landet ökade med 60 procent i april i år jämfört med april 2019, enligt Svenska palliativregistret. I Region Stockholm var ökningen ännu större, från 268 fall 2019 till 836 fall i år.

De som är så sköra att de har liten chans att klara en covid-infektion ska inte till sjukhus, är principen. Enligt registerdata är dödsförloppet för avlidna i covid-19 på äldreboenden lugnare än för de som dör på sjukhus, med mindre andfåddhet och ångest på särskilt boende jämfört med på sjukhus. Staffan Lundströms förklarar skillnaden med att covidsjukdomen verkar bestå av två faser, den första med feber, trötthet och hosta. Först i den andra svårare fasen får patienten får andnöd.

–  Vår teori är att bor man på särskilt boende är man skör och multisjuk, så nästan en tredjedel är så svaga att de inte ens klarar första fasen, säger Staffan Lundström till Läkartidningen.

Medianvårdtiden är sex dagar. I de fallen ska läkaren ha bedömt att patienten inte ska till sjukhus, utan patienten får det som felaktigt beskrivits som »palliativ behandling«, säger han.

– Men det är ingen behandling utan ett förhållningssätt. Det handlar om att se hela människan och det består av symtomlindring, teamarbete, närståendestöd och kommunikation. Det har inte folk förstått.

Två tredjedelar av dem som infekteras med covid-19 och bor på äldreboende överlever dock infektionen, enligt Staffan Lundström, som hänvisar till siffror som rapporterats och bedömningar som gjorts inom verksamheterna i Stockholm.

Med tanke på att så många ändå klarar infektionen, om läkarna inte hinner med att träffa patienten fysiskt, hur vet man då att rätt patienter bedömts vara för sköra?

– Det är en jättebra fråga, när man har begränsat med resurser och läkarna inte har tid.

Staffan Lundström säger att man i Sverige överlever i snitt två år på ett särskilt boende för äldre. Läkaren har då träffat den boende vid inskrivningen och sedan kan läkaren ha koll genom att sjuksköterska och omvårdnadspersonal blir läkarens ögon och öron.

– Det är en konsekvens av Ädelreformen, läkaren blir mer eller mindre tvungen att göra bedömningen via sjuksköterskan.

Kan ni se i registerdata hur många av de som avlidit i covid-19 på äldreboenden som fick en korrekt medicinsk bedömning?

– Vi kan se när de senast bedömdes av läkare, och det är stor skillnad mellan sjukhus och äldreboenden.

På sjukhus handlar det om timmar innan, eller dagen innan, dödsfallet. Så är det generellt inte på boendena, enligt Staffan Lundström. Och om bedömningen skedde fysiskt eller på distans kan man inte heller säkert utläsa av registerdata. På grund av osäkerheten publiceras heller inte de uppgifterna på registrets webbplats. Mycket annat går dock att hitta där. Bland annat kan man utläsa att på både sjukhus och särskilda boenden är många av de som dör ensamma i dödsögonblicket, enligt registret.

Hade fler klarat sig om de kommit till sjukhus?

– Jag kan inte svara på det utifrån våra data."